Om lepra

Lepra - sjukdomen

Lepra, även kallad spetälska, är en långvarig infektionssjukdom orsakad aven bakterie, leprabacillen, som är mycket lik tuberkelbacillen. Lepra leder till hudförändringar, deformiteter och stympningar. Flera former av lepra finns. De kan framgångsrikt behandlas med en kombination av läkemedel. Sjukdomen är relativt vanlig i Afrika, Asien och Sydamerika, men är numera utrotad i i-länderna. Under forn- och medeltiden var den mycket fruktad och de sjuka isolerades helt.

I de länder sjukdomen finns idag, blir inte bara den sjuke, utan ofta dennes familjemedlemmar isolerade från övriga samhället, då man är rädd att smittas, även om leprapatienter som får behandling inte smittar. Även om de flesta som kommer i kontakt med obehandlade leprasjuka sällan smittas, då de utvecklar antikroppar och på så vis blir immuna.

I de länder där lepra finns kan sjukdomen ses som ett straff av Gud. Lepra är inte ärftligt.

Behandling

Precis som vid andra former av infektionssjukdom, måste den drabbade få medicin, men också behandling av drabbade kroppsdelar. Sjukdomen drabbar huden och nerver i armar, ben och huvud som, om den ej behandlas, leder till känselbortfall. Den drabbade känner inte om han bränner sig eller får ett sår.

Att bota lepra kan ta lång tid, upp till tio år och det kan vara svårt att sköta sin medicinering noggrannt under så lång tid, speciellt då man lever i stor fattigdom och dessutom är utstött. Även då man är botad lever man resten av livet med ärr, känselbortfall och deformerade fötter och händer.

Leprasjukhuset i Addis Abeba

Syftet med All Africa Leprosy & Rehabilitation Training Centre, (ALERT), är att ge träning utifrån den afrikanska kontinentens förhållanden, till läkare och annan sjukvårdspersonal, från hela Afrika. Verksamheten startades 1966 av hälsoministeriet och universitet i Etiopien.

Det bestämdes att stor vikt skulle läggas vid rehabiliteringen av patienter, eftersom tidigare misslyckande vad gällde leprasjuka fokuserat mer på att få sjukdomen under kontroll, än att se till vad som var viktigt för patienterna. För att få leprapatienter att fortsätta den långa behandlingen måste de också kunna se att det i framtiden finns hopp att återvända till ett mer normalt liv.

Armaur Hansens Research Institute (AHRI)

Armaur Hansens forskningsinstitut uppfördes i anslutning till ALERT och invigdes 1970. Institutets har sitt namn efter den norske forskaren som upptäckte leprabakterien, Mycobacterium leprae.

AHRI:s tillkomst var resultatet av ett lyckosamt lepraprojekt i Tanzania, som bedrevs under 1960-talet av de norska och svenska Rädda Barnen-organisationerna. AHRI bekostades och drevs ända tills i början av 1990-talet av norska och svenska Rädda Barnen.

Leprabyn

Utanför ALERT och AHRI har leprasjuka och deras familjer bosatt sig under åren. Idag bor runt 30 000 människor i "byn". Det var aldrig meningen att så skulle ske.

Behandlingsteam har sedan starten av sjukhuset och forskningscentret funnits runt om i Etiopien, i städer och på landsbygden. Det har bedrivits och bedrivs uppsökande verksamhet och meningen var att patienterna och deras familjer skulle bo kvar i sin by eller stad.

Att leva med lepra är ett stigma. Inte bara den i familjen som har sjukdomen drabbas, utan hela dennes familj. Då kan det kännas lättare att leva tillsammans med andra familjer som har samma problem med utstötthet och isolering. Det är så leprabyn kommit till.

Arbetslösheten är stor i Etiopien och för den som har lepra eller dennes familj är möjligheterna ännu sämre, vilket gör att situationen för de 30 000 människor som bor i leprabyn är bedrövlig. Arbetslöshet, dåliga bostäder, avsaknad av vatten, avlopp, skolor, hälsovård, vägar mm - så ser livet ut för många i Etiopien, - för de som bor i leprabyn tillkommer att man dessutom är utstött.

Det var därför syster Sinkanesh kom dit en gång i början av 1980-talet. Sedan dess har hon med stor envishet och värme byggt upp det som idag är Medhen Social Centre. Svenska Blichtaföreningen är en av flera sponsorer till centret.